Den gemensamma bilden av Sverige krymper

– I dag blir människors mediekonsumtion allt mer individuell, sa han.
– Folk som är intresserade konsumerar mer och mer, samtidigt som folk som inte är intresserade konsumerar allt mindre.
Det betyder att vi har allt färre gemensamma bilder i Sverige, vilket gör det svårt att föra gemensamma samtal.
– För oss politiker är det här en enormt stor utmaning.
Per Schlingmann talade också om kommunikation med medborgare inför ett val.
– Vad vi lärt oss är att vi svenskar tenderar att i allt högre grad belöna partier som är i rörelse, som förändrar sig. Står du still är du ointressant, sa han.

Verklighetsbeskrivning är tröskeln

Det pågår hela tiden en kamp om vem som beskriver verkligheten på ett sätt så att så många som möjligt känner igen sig.
– Jag tror att verklighetsbeskrivning är viktigt. Det är tröskeln, sa han.
Om folk tror på dig kommer de också att lyssna på ditt budskap.
– Klarar du testet är du valbar.
Per Schlingmann menade också att man måste våga utmana människors föreställningar.
– Vi vet ungefär hur vi ska rösta och var vi står politiskt. Så frågan är istället hur vi får folk att omvärdera sin position. Hur får vi dem att ta ställning igen?
Det är en process i flera steg som börjar med verklighetsbeskrivningen.
– En sak är säker. Partier och politiker överskattar hur viktiga de är för människor, sa Per Schlingmann.

Frågor som skapar sammanhang

När en regering väl är det dags för nästa fas.
– Då måste man etablera en långsiktig vision för landet.
Det är svårt för en politiker att lyfta frågor som skapar sammanhang.
Svårt men viktigt.
– Och lyckas du blir det riktigt bra, sa Per Schlingmann.
För att behålla verklighetsperspektivet måste politiker förstå vanliga människor.
Nyfikenhet är en viktig egenskap.
– Vi måste kunna tala om Sverige så att folk förstår, och vi måste också träffa människor, höra deras bild.
Människors vardag är en viktig uppgift.
Allra sist avslöjade Per Schlingmann vad som avgör ett val:
– Politik handlar om framtid. Man vinner aldrig ett val på ett förtroende för vad är eller för vad man gjort – utan för vad man vill göra, sa han.