När teknik ­orsakar panik

Christopher Ferguson är psykologiprofessor på Stetson University i Florida. Han har länge studerat hur ny teknologi påverkar människor, inte minst barn, och är medförfattare till boken Moral Combat: Why the War on Violent Video Games is Wrong.

Christopher Ferguson.jpg

Christopher Ferguson. Foto: Stetson University

Varför är vi så rädda för ny teknologi?

– När en ny teknik introduceras leder det ofta till stark reaktion från samhället. Mycket av det vi oroar oss för i dag när det gäller smartphones är detsamma som människor oroade sig för när telefonen introducerades. Och för cirka tvåhundra år sedan var vi rädda för att människor skulle stanna inomhus hela dagarna om de började läsa skönlitteratur. Vi säger samma saker om och om igen.

Chris använder ordet ”technopanics” för att beskriva personer som är rädda för ny teknik.

– Deras oro beror främst på att de vill skydda grupper i riskzonen. Historiskt har det inneburit kvinnor och minoriteter. Kvinnor skulle inte läsa böcker då de ansågs ha svårt att skilja på fantasi och verklighet.

I sin forskning har Chris stött på flera extrema rön som påstår att smartphones förstör den unga generationen och leder till självmord. Han tycker att det påminner om moralpaniken kring hårdrock på 1980-talet. Människor är rädda för det som de inte förstår.

– I samband med att vi blir äldre blir det svårare att hålla reda på vad som händer omkring oss. Det vi inte förstår kan vara skrämmande, och teknikens utveckling går så fort idag. Det är först när man förstår något som man blir mer accepterande.

Enligt Christopher Ferguson handlar det om att sätta saker i perspektiv.

– Idag kan vi skratta åt sådant våra föräldrar var rädda för eftersom det ofta var löjliga reaktioner, men vi reagerar likadant själva på nya saker som vi inte förstår.

Artificiell intelligens, automatisering och självkörande bilar är teknologier som utmanar flera branscher med sin effektivisering. Likt 1800-talets ludditer finns det många som oroar sig för hur den nya tekniken kommer att påverka deras arbeten.

– Det finns många utmaningar, men problemet är inte att det kommer ny teknologi, utan att vi inte fokuserar tillräckligt på att omskola och fortbilda oss. Vi satsar hellre på det som är nytt och häftigt än att ta hand om dem som lämnas kvar. 

Chris anser att vi har väldigt höga förväntningar på ny teknologi. Han säger att vi måste förlika oss med att det kommer att ske olyckor.

– Även om självkörande bilar resulterar i 90 procent färre olyckor, så kommer folk att bli upprörda över de resterande tio procenten. Vi har vant oss vid flygplan som i stort sett flyger sig själva, men vi tänker inte på det för att vi har piloter i kabinen. Vi gillar tanken på att vi har kontroll.

Chris Ferguson tror att exponering och utbildning gör att människor blir mer bekväma. Då blir det inte lika läskigt och människor får se de positiva effekterna av den nya tekniken.

 

Illustration: Aurora Kroon

Teknikrädsla genom tiderna

Häng med på en resa bland innovationer och fenomen som väckt fruktan hos människan – från de gamla grekerna till idag. 

260 före Kristus – Skriftspråket

Så tidigt som på Sokrates tid oroade man sig för vad det skrivna ordet skulle innebära. Den grekiska filosofen ansåg att skrivandet separerade information från dess källa: den som talade. Enligt honom skulle det leda till att folk fick sämre minnen, då de slapp komma ihåg vad de skulle säga.

1790-talet – Äventyrsböcker

I takt med att äventyrsromaner blev allt mer populära och riktade sig till en yngre målgrupp, oroade sig föräldrar för att deras barn skulle börja läsa oavbrutet. Det kunde i sin tur leda till att de inte gjorde sina sysslor i hemmet.

1811 – Vävstolar

Ludditerna var en arbetarrörelse från Nottingham. De bestod av textilarbetare som förstörde vävstolar i protest. De var rädda för att deras hantverk skulle försummas om maskinerna tog deras jobb. Ludditerna var inte emot tekniken i sig, men motsatte sig en teknik som inte tog människor i åtanke. Rörelsen fick hårt motstånd i form av repressiva lagar, avrättningar och deporteringar.

1870-talet – Telefonen

Den första telefonen i Sverige visades upp i Stockholm år 1877, men det tog tid innan folk tog sig an tekniken. Många var skeptiska – särskilt äldre människor – eftersom de trodde att den skulle ge elstötar. Vid den här tiden hände det också att bönder och markägare saboterade telefonledningar för att förhindra att de skulle löpa över deras mark och att präster liknade ­telefonen vid djävulens verktyg. 

1920-talet – Korsord

”Korsord förslavar Amerika” basunerade en rubrik ut i Tamworth Herald år 1924. Nu hade det gått för långt. Vad som tidigare var en kort förströelse hade nu tagit landet med storm. Var man än gick, när som helst på dygnet, satt folk och löste korsord – till och med i kyrkan! Istället för att tala med varandra och jobba effektivt satt folk klistrade vid sina korsord.

1960-talet – TV-apparaten

Många av oss har skojfriskt fått höra att för mycket tv-tittande kan leda till fyrkantiga ögon. Rädslan kan spåras till år 1967 då företaget General Electric levererade en felaktig modell som strålade ut farliga röntgenvågor. Det fick dem att gå ut med en varning för att sitta för nära tv:n. General Electric återkallade 90 000 tv-apparater och problemet fixades, men rädslan levde kvar. 

1996 – Kloner

”Världens mest kända får” kom från Skottland och var det första däggdjur som fötts efter att ha klonats från en cell av ett vuxet djur. Av 277 försök var Dolly det enda fåret som överlevde till vuxen ålder. När nyheten nådde fysikern Richard Seed lovade han att han skulle bli den förste att klona en människa inom 18 månader. Inte nog med det – han skulle klona sig själv. Det hände aldrig, men Dolly gav upphov till en mängd diskussioner om och rädslor för kloning. 

2018 – Självkörande bilar

En dödsolycka med en självkörande bil skedde i mars 2018 i Tempe, Arizona. En mänsklig testförare satt vid ratten, men bilen krockade ändå med en 49-årig kvinna när hon gick över gatan. Videomaterial visar att testföraren var distraherad och inte hade ögonen på vägen. Bilen skulle ha uppfattat kvinnan, men gjorde inte det. Efter olyckan valde Über att skjuta upp sina projekt i flera städer.