Få hjälp med din vardagsekonomi. Nå ditt sparmål. Förverkliga dina drömmar. Analystjänsterna är det senaste inom appekonomin och vänder sig särskilt till millennials.

Möjligheten att kunna betala och skicka pengar med några tryck på telefonen har vi snabbt vant oss vid och kan inte längre klara oss utan. Nästa steg inom app-ekonomin är redan här: analystjänsterna.

Den snabba utvecklingstakten har naturligtvis med digitaliseringen i samhället att göra. Konsumenter har vant sig vid lättillgänglig och smidig service. Fintech-bolag och banker försöker ligga steget före och leverera vad de tror att kunderna kommer att vilja ha.

EU-direktiv en katalysator

Boomen av analystjänster hänger också ihop med ett EU-direktiv, som har fungerat som en katalysator för appekonomin.

I januari 2018 trädde betaltjänstdirektivet PSD2 i kraft. PSD2 är, som hörs på namnet, en uppföljare till det första direktivet PSD och ett led i EU-kommissionens strävan att utveckla den europeiska marknaden för elektroniska betalningar.

Skyldiga att lämna ut information

PSD2 innebär kortfattat att bankkunder – både privatpersoner och företag – kan låta en tredjepartsleverantör utföra finansiella tjänster åt dem. Bankerna är skyldiga att lämna ut information om sina kunders konton genom öppna gränssnitt, så kallade API:er. Tredjepartsleverantörer kan därmed använda bankernas data och infrastruktur som plattform för sina finansiella tjänster.

Dessa tredjepartsleverantörer behöver inte heller söka banktillstånd. För bankerna innebär det konkurrens på en marknad som de i mångt och mycket haft ensamrätt på.

Claire Ingram Bogusz forskar på digitala marknader och fintech på Handelshögskolan i Stockholm. Hon ser att utvecklingen inom app-ekonomin har gått i två steg. Först ut var betaltjänsterna, som Swish i Sverige, Vipps i Norge och MobilePay i Danmark och Finland. Det är fortfarande den största sektorn inom app-ekonomin, och huvudmålet för PSD2.

Efter betaltjänsterna kom analystjänsterna, som baseras på insikter om kundernas vardagsekonomi. Svenska Tink presenterar sig som ”din egen finansiella coach” och ger råd om att spara, investera, låna och spendera. Tink lyckades ta sig in på marknaden redan innan EU-direktivet öppnade dörren och är nu bland de största – men långtifrån ensamma.

”Uppfyll dina drömmar med pengar du inte visste att du hade”, skriver företaget Dreams om sin app. ”Budgets? You betcha” skriver Mint och lovar spartips baserat på kundens specifika konsumtion.

Bankerna förhåller sig till utvecklingen på olika sätt, menar Claire Ingram Bogusz. I ena änden av spektret finns de banker som bara erbjuder tredjepartsleverantörerna ett minimum enligt PSD2, nämligen en API för betal- och aggregatortjänster.

Konkurrensfördelar med samarbete

I andra änden finns bankerna som ser konkurrensfördelar i att öppna sina API:er till ett större paket med tjänster. När kunderna i allt större utsträckning efterfrågar mer och annat än vad de själva erbjuder, öppnar de upp sin infrastruktur och sina plattformar för samarbete med utomstående entreprenörer.

Vilken strategi är den bästa? Kan de som bara gör ett absolut minimum överleva i konkurrensen om kunderna?

– Kanske, säger Claire Ingram Bogusz. Bankerna tar ofta längre tid på sig att utveckla nya tjänster än vad entreprenörer gör, så risken finns att de hamnar på efterkälken. Men bankerna står fortfarande som garant för säkerheten. Den är viktig, även för millennials.

Millennials är inte så försiktiga när det gäller vem som hanterar deras data. Men det gäller inte deras pengar. Där visar de inte alls samma riskbenägenhet.

Vänder sig till millennials

Många av finanstjänsteapparna vänder sig främst till unga millennials. De är digitalt kunniga, nyfikna och rörliga – de väljer den app som för tillfället är bäst.

– Millennials är inte så försiktiga när det gäller vem som hanterar deras data, säger Claire Ingram Bogusz. Men det gäller inte deras pengar. Där visar de inte alls samma riskbenägenhet.

Därför tycker hon också att banker gör klokt i att separera innovation och säkerhet. Det kan vara svårt att med trovärdighet hantera båda, och bankernas framtid ligger just i att vara en garant för pengar och data, säger Claire Ingram Bogusz.

För utvecklingen av app-ekonomin tar naturligtvis inte slut här. Många i branschen tror att det kommer att komma ett PSD3, ett tredje EU-direktiv, som tvingar bankerna att öppna sina plattformar för mer än bara betaltjänster. Kanske får vi appar som med några enkla knapptryck kan hantera bolån. Eller som enkelt möjliggör P2P-lån, alltså lån mellan privatpersoner.

– Vi är på väg mot ett superkomplext ekosystem med finansiella tjänster. Det innebär stora möjligheter – men också stora utmaningar för lagstiftarna. Vem har egentligen det slutliga ansvaret för kunderna, frågar Claire Ingram Bogusz retoriskt.

Hon beskriver en situation där hackare gjort att kunder förlorat pengar. Vem har gjort fel, vem bär ansvaret? Är det den som tillhandahåller plattformen eller tjänsten? Det är inte helt lätt att avgöra.