Det är nästan omöjligt att gå på en tech-konferens idag utan att någon talare visar en exponentiell kurva och talar om disruptiva affärsmodeller. Men går utvecklingen verkligen snabbare i dag – och har det i så fall gjort det svårare att förutse framtiden?

– Nej, menar Anne Dencker Bædkel, futurist och rådgivare på Copenhagen Institute for Futures Studies (CIFS).

– Men just nu händer mycket av det man talat om de senaste tjugo åren. Till exempel Internet of Things som fått genomslag nu, men man har talat om det i trettio år. Därför känns det som om utvecklingen går fortare.

Tillsammans med ett tjugotal kollegor med specialområden inom bland annat historia, sociologi, ekonomi, astrofysik, biokemi och teologi har Anne Dencker Bædkel som uppgift att tolka samtiden och se vart den bär hän framöver. Till sin hjälp har de också något de kallar sitt Global scanning network med fyrtio researchers över hela världen som lämnar mellan tre och fem observationer i veckan.

– Vi har medarbetare på varje kontinent.

Anne Dencker Bædkel och Jeanette Kæseler Mortensen diskuterar institutets kundmagasin Scenario. Där skriver CIFS medarbetare och samarbetspartner om trender, beteenden och forskningsresultat som de tror kommer att påverka vårt framtida samhälle.

De bästa besluten för framtiden

Copenhagen Institute for Futures Studies är en tankesmedja som startades 1969 av den danska ekonomen och politikern Thorkil Kristensen. Målet var att hjälpa beslutsfattare att ta de bästa möjliga besluten för framtiden. Bakom en anspråkslös port på Amaliegade i centrala Köpenhamn hjälper de några multinationella bolag, kommuner och ibland även regeringar att agera framtidssmart.

Vi kan ge den större bilden med omvärldsscenarier och input från vad som händer i andra branscher.

Verksamheten ägs av sina medlemmar och är inte knuten till någon särskild fråga eller politisk inriktning.

– Det är något som klienterna ofta uppskattar med oss, det finns inte så många andra tankesmedjor som är opolitiska och non-profit, berättar Anne Dencker Bædkel.

Nu är den framtid man talat om i tjugo år, säger Anne Dencker Bædkel.

Ger den större bilden

Hon är ofta ute och håller inspirationsföreläsningar där hon talar om aktuella ämnen, men hon kan också leda förändringsinriktade scenarioprocesser som löper i upp till två år. En av fördelarna med scenarioprocesser är möjligheten att zooma ut och se hur ens verksamhet passar in i ett lite vidare perspektiv.

– Vi kan ge den större bilden med omvärldsscenarier och input från vad som händer i andra branscher.

Ett exempel på detta är danska PFA Pension som med CIFS hjälp tog fram rapporten ”Det gode liv i den 3. alder – Danmark frem mod 2040” som fick stor uppmärksamhet i medierna. Danmarks befolkning blir, precis som övriga Europas, äldre och äldre. Vi vet redan i dag att en fjärdedel av danskarna kommer att vara över 65 år 2040. Det betyder att politikerna måste ta ställning till frågor som hur god hälsa medborgarna har rätt till och vem som ska betala för det. Rapporten skapar sedan utifrån relaterade megatrender som digitalisering och globalisering fyra möjliga framtider.

Genomslag tar tid

Både den smarta mobilen och stenyxan är teknikprylar som fört den mänskliga utvecklingen framåt.Disruption går aldrig att förutse, men mycket annat gör det menar Anne Dencker Bædkel. Och även om den nya tekniken uppstår snabbt tar det ofta lite tid innan den slår igenom. I år är det tolv år sedan Apple lanserade sin första Iphone, men det är först de senaste åren som de smarta mobilerna fått genomslag fullt ut i samhället och lett till en förändring i mindset kring hur vi hanterar dem.

Som ett exempel pekar hon på mobiltelefonerna vi båda lagt på bordet. Etiken kring hur man hanterar telefonen har förändrats. I dag är det okej att ha den på bordet under ett möte. Tidigare hade det ansetts väldigt oartigt.

Att digitalisering är en megatrend är det ingen tvekan om. Den ökar överallt. Ibland är det lättare för kommersiella aktörer att få gehör för nya idéer än när det upplevs som ett initiativ som kommer uppifrån, till exempel från en myndighet.

– Frågan är hur man ska digitalisera, inte om det ska göras, säger Anne Dencker Bædkel.