Digitaliseringens många ansikten

Digitaliseringen innebär en enorm tillväxtpotential för näringslivet. I Danmark har staten tagit fasta på detta.

Digitalization_Stralfors_872x580.jpg

Just nu pågår den största nydaningen sedan den industriella revolutionen. Digitalisering är ett brett begrepp som innefattar allt från automatisera myndighetsrutiner till e-handel och lösningar för sjukvård på distans. I Danmark jobbar myndigheterna hårt med att digitalisera landets offentliga sektor. Till sin hjälp har regeringen en myndighet kallad Digitaliseringsstyrelsen som tillhör Finansministeriet.

– Vi vill modernisera den offentliga servicen och vi vill spara pengar. Dessa går hand i hand och är de två stora anledningarna till varför vi jobbar med digitalisering i Danmark, säger Carsten Møller Jensen, vicedirektör för Digitaliseringsstyrelsen.

Som en del av digitaliseringen har det lagstiftats om att det måste gå att kommunicera elektroniskt mellan myndigheter, företag och privatpersoner.

Detta har öppnat möjligheter för nya företag att frodas på marknaden. I Danmarks fall har det gett upphov till den digitala brevlådan e-Boks, dit 4,3 miljoner medborgare har anslutit sig – det är cirka 90 procent av alla danskar över 15 år. 

Service dygnet runt

Digitaliseringens övergripande mål är att skapa en användarvänlig offentlig sektor som medborgaren kan ha tillgång till dygnet runt. Men det handlar även om att göra livet bättre för dem som behöver mycket sjukvård, till exempel personer med KOL. Med modern teknologi kan dessa patienter få sin lungfunktion kontrollerad på distans samtidigt som läkaren ger råd via en monitor.

Kulturen styr

Hårdvaran för att digitalisera samhället är densamma i hela världen. Men hur tekniken påverkar samhället skiljer sig åt mellan olika länder.

– Utvecklingen går mycket fortare i vissa länder än i andra. IT står i relation till icke-tekniska faktorer, såsom sociala, kulturella och politiska faktorer. Det handlar om hur dessa påverkar hur villiga politiker och medborgare är att förändra sina kärnprocesser, säger Linnar Viik, associerad professor vid Estlands IT College, tidigare informationsrådgivare åt Estlands premiärminister och medlem i European institute of innovation and technology.

Som exempel nämner han de nordiska länderna, där det finns en lång tradition av att integrera IT i olika processer i näringslivet och i det offentliga. Dessa länder jämför Linnar Viik med Polen och Frankrike, där man inte använder IT på samma sätt.

– Redan 1995 var IT en integrerad del i många företag i de nordiska länderna. Tidiga satsningar har förändrat dessa samhällen och fått en stor inverkan på deras digitalisering.

Än idag hamnar de nordiska länderna högt upp på internationella listor, exempelvis World Economic Forums rankning, över världens mest digitaliserade länder. Ett av dessa länder är just Danmark, där man i vissa avseenden har kommit längre än de flesta andra. Ett exempel är att 62 procent av de danska sjukhusen ger patienterna elektronisk tillgång till sina journaler. Det kan jämföras med Norges 17 procent, Finlands 4 procent och Storbritanniens 1 procent.

Pengar att spara

När Danmarks offentliga sektor digitaliseras skapas också möjligheter för landets näringsliv. Att skicka digital istället för fysisk post sparar pengar för företagen.

Kontakten med myndigheter har förenklats via den officiella företagsportalen virk.dk. Där kan bolagen nå alla de myndighetsdokument de behöver, vilket sparar tid och därmed pengar.
Men det går även att tjäna pengar på digitaliseringen. Ett givet exempel är e-Boks A/S, företaget bakom e-Boks. Men det finns andra exempel.

– Framförallt är det en chans för bolag i IT-sektorn – för företag som utvecklar nya system eller som undervisar medborgare i hur man använder systemen, säger Christian Hannibal, senior advisor på branschorganisationen Dansk industri.

Inkomster på export

Eftersom hela världen står inför digitaliseringens utmaningar finns det en stor möjlighet att tjänar pengar på export. Inte minst inom sjukvårdslösningar, där efterfrågan kommer att öka då världens befolkning lever allt längre och efterfrågan på vård ökar.

– Om danska företag kan medverka i att utveckla avgörande vårdlösningar vore det en stor fördel för bolagen, säger Christian Hannibal.

Att digitaliseringen av myndigheter kan ha stora fördelar för företagen är något som även Linnar Viik har exempel på.

– Digitaliseringen av den offentliga sektorn kan stimulera ekonomin. Ett konkret exempel är tullen i Estland. Tidigare tog det sex timmar för försändelser att passera tullen. När vi införde ett nytt IT-system med fördeklaration kunde vi minska det till 20 till 40 sekunder i genomsnitt. Detta är en stor fördel för logistikbranschen som nu kan leverera mycket snabbare.

I Estland försöker man till och med att få bort interaktionerna mellan medborgare och det offentliga helt.

– I vissa länder måste man ansöka om ett personnummer när ett barn föds. I andra länder registrerar läkaren födseln i sjukhusets system, som sedan kommunicerar med folkbokföringen, vilken i sin tur automatiskt genererar ett personnummer. På så sätt kan man minimera interaktionen med myndigheter.

Risker finns

När allt större delar av samhället digitaliseras blir kompetens inom IKT, Informations- och kommunikationsteknik, allt viktigare. Bristen på sådan kompetens är en riskfaktor med digitaliseringen. Det menar åtminstone OECD, The organisation for economic co-operation and development, i sin rapport ”Skills and jobs in the internet economy” från oktober 2014. I OECD-länderna har nämligen endast sex procent av befolkningen kompetens inom IKT på den högsta nivån. Samtidigt saknar mellan 7 och 27 procent av alla vuxna saknar den allra mest grundläggande erfarenheten av datorer, såsom förmågan att använda en mus.

En annan riskfaktor är om utvecklaren faller i fällan med att använda ett inifrån-ut-perspektiv. Det menar Christian Hannibal att myndigheterna i Danmark har gjort i sina digitaliseringsprojekt.

– Hitintills har de fokuserat på att skapa fördelar åt den offentliga sektorn. Istället borde de fundera mer på hur de kan göra användarvänliga system så att de underlätta för företagen. System som inte är användarvänliga blir nämligen en kostnad för företagen.

Prenumerera på tips om smart kommunikation

Prenumerera på vårt kundmagasin eller e-nyhetsbrev och få tips om hur du kan kommunicera smartare och effektivare. Du kan även läsa magasinet som e-publikation.

Prenumerera på tips om smart kommunikation

Välj prenumeration:

Tack! Du kommer nu att få tips om smart kommunikation till din brevlåda och/eller e-post.

Så digitaliserar du ditt företag

Kopiera inte någon annans affärsmodell. Och få med dig medarbetarna. Det är två tips till dig som vill digitalisera ditt företag.

Anna_Jonsson_872x580.jpg

Anna Jonsson, docent i företagsekonomi vid Göteborgs universitet.

– Alla företagsledningar måste inse att digitalisering är något som man inte kan motsätta sig. Det är något man måste anpassa sig efter för att kunna överleva som företag.
Det säger Jan Gulliksen, professor i människa-datorinteraktion vid KTH och ordförande i Digitaliseringskommissionen, en svensk myndighet som verkar för att landet ska ta tillvara på digitaliseringens möjligheter.

Digitaliseringen innebär ett nytt sätt att växa och expandera. En stor del av detta är e-handeln, som under de senaste åren har ökat kraftigt. Denna förändring innebär att även konsumtionsmönstren ändras.

– Digitaliseringen får sannolikt allt större betydelse för hur, när och vad vi konsumerar, säger Anna Jonsson, docent i företagsekonomi vid Göteborgs universitet.
För de företag som redan har fysiska butiker och som startar e-handelsbutiker gäller det därför att förstå och förhålla sig till digitaliseringen. Inte minst för att inte konkurrera ut egna fysiska butiker.

– Man måste se till att båda verksamheterna integreras, vilket kräver att man ser över sin affärsidé.

Insikter från forskning

Anna Jonsson är just nu mitt uppe i ett forskningsprojekt där forskargruppen fokuserar på nya affärsmodeller inom handeln i digitaliseringens spår. Det vill säga vilka möjligheter och utmaningar som digitaliseringen innebär för den fysiska handeln. Utifrån de intervjuer som hitintills genomförts i projektet har hon gjort en del intressanta observationer.

– Flera intervjupersoner har lyft fram hur viktigt det är att göra det enkelt för kunderna att handla. För att locka kunder till en fysisk butik måste man ge incitament. Många talar om att det blir ännu viktigare att satsa på upplevelser i butiken.

Det finns inget färdigt svar på vad butiken ska ha för roll i framtiden, menar Anna Jonsson. För att komma till insikt vilken roll den ska ha gäller det att man får input från hela kedjan – från de som jobbar med logistik och distribution till de som arbetar med inköp. Det gäller därför att man inte låser fast sig i en logik i vad butiken är – troligtvis kommer butiken få flera olika roller. En möjlighet kan exempelvis vara att använda butiken till logistik på nätterna.

Fallgropar

Det finns även fallgropar som Anna Jonsson har hittat identifierat i det pågående forskningsprojektet.

– En del intervjupersoner var tveksamma till digitaliseringen och tycker att deras företag inte ska syssla med det, även om de inte fullt ut förstår vad det innebär. Det resulterar i att de inte vill vara med i förändringsarbetet.

Men om företagsledningen kommunicerar att digitaliseringen innebär nya affärsmöjligheter så kan de få med sig medarbetarna, menar Anna Jonsson.

– Det gäller att inte se digitaliseringen som ett hot, utan som en möjlighet. Som i musikbranschen. Där sågs förändringen först som ett hot. Idag vet vi att resultatet innebar en utveckling av marknaden. 

Digitalisera affärsmodellen

För att företaget verkligen ska bli digitalt fullt ut så gäller det att digitalisera sin affärsmodell. Då måste man gå tillbaka till sin vision och affärsidé och fundera på vad man erbjuder sina kunder, menar Anna Jonsson.

– Man måste utgå från sin egen kontext och affärsmodell och inte kopiera någon annans framgångssaga. Det är snarare de butiker som driver utvecklingen än de som blir drivna av den som kommer att nå framgång.

Prenumerera på tips om smart kommunikation

Prenumerera på vårt kundmagasin eller e-nyhetsbrev och få tips om hur du kan kommunicera smartare och effektivare. Du kan även läsa magasinet som e-publikation.

Prenumerera på tips om smart kommunikation

Välj prenumeration:

Tack! Du kommer nu att få tips om smart kommunikation till din brevlåda och/eller e-post.

Hur digitala är dina grannar?

Potentialen i digitaliseringen är så stor att EU hoppas att den ska bli en tillväxtmotor som drar igång ekonomin. Tanken är att digitaliseringen gör arbetet smartare och effektivare så att tillväxten ökar med befintliga resurser.

Digital_neighbours_872x580.jpg

Enligt EU stod IKT-sektorn för fem procent av Europas BNP år 2010, med ett marknadsvärde på 660 miljarder euro. Men dess påverkan är större än så, då IKT samtidigt stod för en produktivitetstillväxt på 20 procent direkt från sektorn och 30 procent från IKT-investeringar.

Hur ser det ut i de länder Strålfors finns?

Hur långt digitaliseringen har kommit i de sju länder där Strålfors är verksamt skiljer sig åt. I grafiken kan du jämföra EU-statistik.

Säljer online

Alla Strålforsländerna har en bit att gå när det gäller att sälja online. Danmark har kommit längst när det gäller stora företag, där 53 procent säljer online.

Tillväxtpotential

Tillväxtpotentialen är störst i Polen, och även i viss mån i Frankrike. Exempelvis är det endast 32 procent av befolkningen i Polen som har handlat varor online.

Elektroniska journaler

I Strålforsländerna är det bara enstaka procent av sjukhusen som erbjuder patienterna digital tillgång till sina journaler – förutom i Danmark där siffran är 62 procent.

Digital kompetens

I alla Strålforsländerna finns det delar, mellan 13 och 50 procent, av den arbetsföra befolkningen som har låg eller ingen kompetens inom den digitala sektorn.

Ingen internetvana

Statistiken visar att 3 procent av danskarna och norrmännen och 28 procent av polackerna aldrig använt internet.

 

Du hittar mer statistik om digitaliseringen inom EU här.

Är du digitalt redo?

Kommunikationskonsulterna Hammer & Hanborg har frågat drygt 1 000 chefer i Sverige, Danmark, Norge och Finland om hur de ser på den digitala utvecklingen.

Digitally_prepered_Stralfors_872x580.jpg

Så här blev resultatet:

56 %

…svarar att de personligen är rustade för att hantera paradigmskiftet. 

47 %

… svarar att det företag de jobbar på redo för utmaningen.

67 %

… menar att de anställda har rätt kompetens.

63 %

… har en ledning som är medveten om vad den digitala utvecklingen.

80 %

… av företagen har en strategi för digitala kanaler. Hälften av dem har en specifik strategi, hos övriga är strategin en del av den övergripande affärsplanen.

28 %

… är övertygade om att företaget tjänar på att finnas digitalt.

31 %

… tror att företag tjänar på att finnas digitalt.

 

Här hittar du rapporten Nordic Executive Survey 2014 – The Paradigm Shift

Digitala aktörer tvingar bankerna att tänka nytt

Inom fem år kan bankerna ha tappat en tredjedel av sin omsättning. Anledningen är nya digitala aktörer som helt ritat om spelplanen.
– För att klara konkurrensen måste bankerna se till att ta en mer aktiv del i kundernas liv, säger Ina Nyfløt på Accenture.

Digitalization_Bancs_ Stralfors_872x580.jpg

Klarna, Starbucks och Apple Pay. Det är bara några av de företag som de senaste åren tagit upp kampen med bankerna om kundernas pengar. Och utvecklingen går fort. Konsultbyrån Accenture spår att bankerna kommer att tappa så mycket som en tredjedel av sin traditionella omsättning till nya aktörer till år 2020.

– Vi lever i en digital värld där gränserna mellan olika branscher blir allt mindre tydliga. De nya aktörerna är inga fullvärdiga banker, men de skapar nya led mellan banken och kunderna och tar på så sätt en bit av intäktskakan, säger Ina Nyfløt, ansvarig för banksektorn på Accenture i Norge. 

Tillgänglighet räcker inte

För att stå emot konkurrensen menar hon att bankerna snabbt måste hitta nya digitala affärsmodeller. De måste börja erbjuda nya tjänster som inte bara rör själva transaktionen utan också hjälper kunden före och efter till exempel ett köp, ett koncept som Accenture kallar ”Everyday Bank”.

– Bankerna måste hitta lösningar som gör dem mer relevanta. Framtidens bankkunder ställer helt andra krav på kundservice. Det räcker inte att vara tillgänglig, man måste vara proaktiv och förutse kundens behov, säger Ina Nyfløt.

Personaliserade erbjudanden

Hon beskriver Everyday Bank som ett digitalt ekosystem där banken befinner sig i centrum av kundens kommersiella liv. Med nya digitala verktyg kan transaktionsdata användas till att skapa tjänster som hjälper kunden att ha koll på sin privatekonomi och fatta beslut om vad, var, hur och när hon eller han ska handla.

Även om ingen bank idag helt lever upp till Accentures beskrivning av Everyday Bank, finns det flera exempel på banker runt om i världen som testar nya tjänster. iGaranti, Turkiets andra största bank, har utvecklat en mobilapp som personaliserar allt innehåll. 

– Med appen får du koll på alla dina utgifter, bland annat hjälper den dig att räkna ut hur mycket du kommer ha kvar på kontot i slutet av månaden. Besöker du ett köpcentrum kan du få erbjudanden om rabatt på dina favoritmärken. iGaranti använder transaktionsdata för att erbjuda tjänster som är relevanta för just dig. 

Viktigt att agera snabbt

Tillgången till transaktionsdata menar Ina Nyfløt är bankernas största konkurrensfördel jämfört med de nya aktörerna. Samtidigt har bankerna en stor kundbas där tilliten för bankernas sätt att hantera personlig information är hög.

– Bankerna har verkligen stora möjligheter att äga kundrelationen i framtiden. Men de fördelar man har nu kan försvinna över tid och man måste agera nu. De som vågar kommer hamna bland vinnarna, säger hon. 

Samarbeten skapar nya möjligheter

Leif Trogen är chef för finansiell infrastruktur på Svenska Bankföreningen som företräder banker i Sverige. Precis som Ina Nyfløt är han övertygad om att bankerna måste utveckla nya tjänster och hitta nya samarbeten för att klara konkurrensen.

– Man måste tänka nytt och tänka brett. Med den kundbas och transaktionsdata bankerna har finns stora möjligheter att utveckla lösningar som är attraktiva och skapar mervärden för kunden. Det kan till exempel handla om samarbeten inom e-handel och med telekomföretag, säger han.

Hur långt har bankerna kommit när det gäller nya lösningar?

– Det är svårt att säga, men det finns flera embryon och en del nya lösningar. En lösning vi är oerhört stolta över i Sverige är Swish, en tjänst som flertalet banker är anslutna till och som möjliggör överföring av pengar i realtid mellan olika personers bankkonton via mobiltelefoner. Nyligen utökades tjänsten med betalningar till företagare.

– När det gäller infrastrukturen för betalningar är bankerna i Sverige och resten av Europa också väldigt drivande. Tack vare EU:s SEPA, Single Euro Payments Area, möjliggörs betalningar i euro på lika villkor oavsett land.  

Hur ser bankerna ut om tio år?

– Bankerna kan liknas vid blodomloppet i samhällsekonomin. De behövs för att ett samhälle ska kunna fungera och utvecklas. Historiskt sett har det personliga mötet varit en av de viktigaste delarna i bankens verksamhet. Så kommer det inte att vara framöver. Istället blir den digitala kommunikationen allt viktigare och där tror jag att vi kommer få se många nya lösningar som passar kundernas krav och önskemål.

Prenumerera på tips om smart kommunikation

Prenumerera på vårt kundmagasin eller e-nyhetsbrev och få tips om hur du kan kommunicera smartare och effektivare. Du kan även läsa magasinet som e-publikation.

Prenumerera på tips om smart kommunikation

Välj prenumeration:

Tack! Du kommer nu att få tips om smart kommunikation till din brevlåda och/eller e-post.