Commons_Hero_3-1_2.jpg
Marknadstrender Hållbarhet Dataskydd

Delad kunskap motor för innovation

Digital Commons beskrivs ofta som en digital resurs som är öppen för andra att fritt använda och utveckla, med Wikipedia som ett av de mest kända exemplen. Kunskapsdelning genom Digital Commons ökar också inom medicinsk forskning och smarta städer.

När det internetbaserade uppslagsverket Wikipedia lanserades 2001 försvann många av de hinder som tidigare förknippats kunskapsinsamling. Öppen och fri kunskap blev tillgänglig för alla med en internetuppkoppling och vem som helst har möjlighet att bidra.

Wikipedia mest känt

I dag är det något de flesta av oss tar för givet. Men om du någonsin stöter på ett ämne som inte finns på Wikipedia kommer du att bli förvånad över hur många hinder och betalväggar du möter i jakten på kunskap.

Wikipedia

Modellen Wikipedia är uppbyggt efter kallas common-based peer production (CBPP). Den har som utgångspunkt att göra resurser i samhället tillgängliga och fördelaktiga för alla genom regler som bestäms och upprätthålls av användarna i peer-to-peer-nätverk (P2P).

Även då användarna vill dela information fritt så faller både öppna källkodslösningar och Digital Commons under GDPR och nationell lagstiftning. Integritet och säkerheten vid lagring av personlig information måste vara en del av varje online-plattform.

Många Digital Commons-projekt är väldigt innovativa och har lyckats utmanövrera industrigiganter med ingen eller liten finansiering.

Covid-19 samarbete

Ett aktuellt exempel på att delade resurser kan vara fördelaktigt för flera är webbplatsen Wellcome. I takt med att Covid-19 sprider sig över världen har människor fått upp ögonen för behovet av att dela kunskap, praxis och råd för att bekämpa viruset.

Den öppna webbplatsen Wellcome uppmanar forskare, tidskrifter och finansiärer att medverka till att användargranskade upptäckter och data delas snabbt och öppet för att rädda liv.

Common-based peer production

Vasilis Kostakis, Professor of P2P Governance at University of TallinnVasilis Kostakis, Professor of P2P Governance at University of TallinnFör att få en större förståelse för CBPP:s potential har commons-experten Vasilis Kostakis fördjupat sig i frågan. Han är professor i P2P vid University of Tallinn, fakultetsassisten vid Harward Law School och gästprofessor vid Automomous University of Barcelona.

P2P är en viktig beståndsdel i utvecklingen av Digital Commons, men hur passar de egentligen ihop?

– P2P och Digital Commons är inte synonyma. Facebook och YouTube använder till exempel P2P-dynamik eftersom du är fri att delta och dela information, men de är inte exempel på Digital Commons.

– CBPP:s struktur liknar mer en triangel. En punkt är samhället med gemensamma mål och intressen, den andra är de gemensamma reglerna som fastställs av denna gemenskap och den tredje är någon form av resurs, säger Vasilis.

Disruptiva projekt

Vad skulle hända om Digital Commons-projekt började dyka upp överallt i olika delar av samhället?

– Många Digital Commons-projekt är väldigt innovativa och har lyckats utmanövrera industrigiganter med ingen eller liten finansiering.

Wikipedia har till exempel gått om Encyclopedia Britannica i antal användare och ligger kvalitetsmässigt på ungefär samma felfrekvens.

Industridesign står på tur

Nästa område som Digital Commons kommer att få genomslag inom är enligt Vasilis modulär design. Ett spännande exempel är det globala communityt Farm Hack där jordbrukare kan dela med sig av konstruktionsritningar för tillverkning av verktyg och maskiner, till exempel med hjälp av 3D-utskrifter. Allt är tillgängligt på en öppen källkodsplattform.

I nätverket finns också akademiker och designers som hjälper till att föra utvecklingen framåt.

Farm Hack har i sin tur flera sub-grupper knutna till sig, på olika håll i världen, till exempel franska L’Atelier Paysan.

Smarta städer

Ett annat exempel som är lätt att relatera till är TomTom:s trafikindex. Användare världen över bidrar med information om bland annat bilköer och luftföroreningar i urbana områden.

Informationen är fritt tillgänglig och hjälper till exempel stadsplanerare, politiker och invånare att skapa sig en lägesbild av trafiken samtidigt som det ger viktig information vid utveckling av till exempel IoT-tjänster.

TomTomTomTom GPS system in work. Photo credit: Eirik Solheim, eirikso.com.

Utifrån exemplen ovan och den snabba teknikutveckling vi nu ser i samhället är det intressant att fundera på vilken roll Digital Commons kommer att spela i framtiden. Inte minst ur ett hållbarhetsperspektiv och de globala utmaningar världen står inför.

Fyra exempel på Digital Commons

Apache web server

Apache Web Server
Apache Web Server är den ledande programvaran på webbservermarknaden. Apache webbserverprojekt som startade 1995 är ett försök att utveckla och underhålla en open source http-server för moderna operativsystem inklusive UNIX och Windows. Den har sedan 1996 varit den mest populära webbservern på internet.
apache.org

LibreSpace

Libre Space Foundation
Libre Space Foundation fokuserar på open source-rymdteknologi. Tillsammans med University of Patras byggde Libre Space Foundation den första open source-satelliten UPSat 2017.
libre.space/projects
Photo credit : UPSat

Wikihouse

Wikihouse
Wikihouse är ett digitalt system för att bygga och designa hus med öppen källkod. Wikihouse gör det möjligt för användarna att ladda ned designfiler från ett onlinebibliotek och sedan anpassa dem med hjälp av Sketchup, ett datorprogram för 3D-modellering.
wikihouse.cc
Illustration by CC_BY_Wikihouse

Materiom

Materiom
Materiom är ett digital commons-initiativ för att skapa nya material av hållbara resurser som finns i riklig mängd, till exempel jordbruksavfall. Recepten kommer från ett internationellt community med designers, forskare, ingenjörer och konstnärer. De har valt att verka under open source-licens för att uppmuntra till snabb utveckling och bred användning.
materiom.org
Photo credit : Lugae

 
Commons_Vasilis-Kostakis_Expert_NY.jpg
Vasilis Kostakis
Professor i P2P Governance vid University i Tallinn

Inspiration och fördjupning

eArchive_16-9.jpg
eArchive_Stefan-Winbo_Expertprofil.jpg

eArkiv ger säkrare lagring av data

Har du skapat ett projekt som ska förändra världen? Eller behöver du bara få bättre ordning på dina fakturor. Med eArkiv ser vi till att ditt företags viktiga dokument alltid förvaras på ett säkert sätt.

Stefan-Larsson_16-9.jpg

Tillit i digitaliseringens spår

Illegitim användning av personuppgifter och slarv med datasäkerhet har lett till flera stora skandaler de senaste åren. För att inte den digitala ekonomin ska tappa fart behöver företagen slå vakt om konsumenternas förtroende. 

Newsletter-Bg_3-1_SE.jpg

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Prenumerera på vårt e-nyhetsbrev och håll dig uppdaterad om de senaste kommunikationstrenderna och hur du kan kommunicera smartare och mer effektivt.

Kom igång!