Generation Z kallas personer som är födda 1995–2014, de äldsta är alltså 25 år idag. Till skillnad från millenials som upplevde det senaste stora tekniksprånget, är generation Z uppvuxen med smarta telefoner, datorer och läsplattor. Det har gett dem ett helt annat förhållningssätt till både tekniken, sig själva och inte minst jobbet än tidigare generationer.

Dagens unga är stressade av att göra rätt val, att inte hamna fel i livet.

Anders Parment, lektor vid Stockholms universitet.Att det ens går att generalisera mellan olika åldersgrupper beror på att människors värderingar till stor del formas av avgörande händelser i samhället vid en viss tid i livet. Åldern 16–24 år är en period när man fattar många beslut. Man bestämmer vad man ska göra i livet, vad man ska studera, jobba med, bo och man träffar många nya människor.

– De värderingar vi skaffar oss då har vi i stort sett kvar hela livet. Det visar både sociologiska, psykologiska och företagsekonomiska studier, berättar Anders Parment, lektor i företagsekonomi vid Stockholms universitet.

– Marknadskrafterna, säger Anders Parment genast. Det handlar både om att välja rätt skola, rätt arbete, till och med att välja rätt bostadsområde. Dagens unga är stressade av att göra rätt val, att inte hamna fel i livet.

Lovisa Sterner, beteendevetare och livsstilsexpert med fokus på generationsfrågor, håller med om att generation Z är starkt präglad av stress, inte minst kopplad till arbetslivet. De har sett sina föräldrar jobba långa dagar och sena kvällar och bli utbrända av livspusslet som aldrig går ihop. De har därför utvecklat ett annat förhållningssätt till arbete – de är helt enkelt inte lika intresserade.

Generationsskiften på arbetsplatser skakar alltid om lite. Men det vi ser nu skakar om en hel arbetsmarknad.

Den långa högkonjunkturen har också bidragit till att generation Z kan tillåta sig att vara mer svårflörtad. Företag har under lång tid tvingats konkurrera om arbetskraften.

– Förr skulle man vara glad att man hade ett jobb och var det några problem skulle man bita ihop. Generation Z förväntar sig att ha roligt på jobbet och ser det som en arena att förverkliga sig själv, säger Anders Parment.

Bidra med smarta lösningar

Så vad händer när generation Z med sitt förhållningssätt till sig själv och jobbet, med sin självklara tekniska kompetens och sitt digitala ”mindset” gör entré på arbetsmarknaden?

Det beror på hur de unga tas emot, menar Anders Parment. Om man är öppen för det kan de komma med nya smarta lösningar på invanda strukturer. ”Varför laddar vi inte bara ner en manual istället för att gå den här kursen”, exempelvis. Eller ”varför hyr vi de här stora lokalerna – jag kan jobba på kvällen istället så vi kan dela på ett mindre kontor”.

– Det här är en generation som tänker fritt och öppet och gärna delger andra sina funderingar. Själv kanske man tänkte att man skulle ligga lite lågt i början på ett nytt jobb, men så tänker inte de.

Lovisa Sterner beteendevetare och livsstilsexpert med fokus på generationsfrågor.Många arbetsplatser är mitt inne i en digitaliseringsprocess. Kan man förvänta sig att generation Z kommer att öka digitaliseringstakten eftersom de har en större digital vana än tidigare generationer?

– Absolut. Det är fortfarande de unga som i mångt och mycket både driver och präglar den digitala utvecklingen, säger Lovisa Sterner.

Skillnader i kompetens och synsätt kan emellertid leda till gnissel på arbetsplatsen. Generation Z är van att all information finns tillgänglig online, van vid open source, att få all information man frågar om. Det kan ställa till det för en chef som ser som sin uppgift att sila information, för att medarbetarna inte ska behöva veta allt och ta ställning till allt hela tiden.

– Chefen säger ”Jag kan inte berätta mer nu, vi tar det i ledningsgruppen” och den yngre medarbetaren säger ”ok, men vad sa ni”. För den unga är det helt obegripligt och odemokratiskt att inte få veta allt, säger Lovisa Sterner.

Hon menar att chefsrollen kommer att behöva omprövas. Chefer måste kommunicera och informera betydligt mer än tidigare, men också sätta informationen i ett sammanhang och skapa trygghet. Hjälpa medarbetarna att värdera informationen.

Vill kunna påverka

En annan källa till konflikt är synen på medbestämmande. Generation Z har ända sedan de var små och tittade på Bolibompa ombetts att interagera och påverka med olika appar och chattar. Deras åsikt har efterfrågats, vilket blir självklart för dem även i arbetslivet – där de eventuellt möts av strukturer som säger att någon annan bestämmer.

– För bara 15–20 år sedan hade unga inte alls förväntningar på samhället att kunna påverka, säger Lovisa Sterner. Visst spelar uppfostran roll, men ännu viktigare är internet och digitaliseringen. Det är klart att det händer något med ens referensramar.

Att få generation Z:s förtroende kan vara en utmaning. Den är mer selektiv när det gäller vilka varumärken den litar på än tidigare generationer.

En generation som har vuxit upp med all världens information rakt i handen har också ett annat förhållningssätt till problemlösning. Medan en 70-talist kanske suckar högljutt över en strulande dator och indirekt förväntar sig att en kollega ska förbarma sig, googlar generation Z fram en ”how to”-tutorial och försöker själv först. Den äldre tycker att ”det går ju snabbare att fråga någon som vet” och den yngre tycker att ”varför fråga, informationen finns ju online”.

– Den framgångsrika arbetsplatsen ger plats för båda synsätten, säger Lovisa Sterner. Det är bra att det trots allt finns en öppenhet för att fråga.

Ifrågasätter jobbet

Så hur mycket ska arbetsplatser, chefer och kollegor anpassa sig egentligen för den här generationen? Har inte nya unga medarbetare alltid slussats in i arbetslivet utan några större åthärvor?

– Generationsskiften på arbetsplatser skakar alltid om lite. Men det vi ser nu skakar om en hel arbetsmarknad, säger Lovisa Sterner. Jobbet har tidigare varit hela vår identitet, och att jobba mycket en statusmarkör. Nu kommer en generation som ifrågasätter det, som har fler arenor att förverkliga sig själva på. Hela systemet kommer att utmanas.

– I framtiden tror jag att man istället för att fråga ”vad jobbar du med?” kommer att säga ”varför jobbar du?”. Det låter provocerande för många, men unga idag kan inte tänka sig att jobba bara för att betala hyran.

Medarbetarna vill känna att det är lönt att gå till jobbet. Därför kommer visions- och värdegrundsarbeten att bli än viktigare och vara utmärkande för framgångsrika företag. Samtidigt är det ett sätt att överbrygga generationsgapet, menar Lovisa Sterner. Även äldre generationer är intresserade av ett ”varför” – även om det kanske är av andra skäl.